Onsdag 8 april kl 18

Filmkväll: Artemisia Gentileschi

Onsdag den 8 april kl 18 visar vi två spännande film om Artemisia Gentileschi på KONSTEN.

PRIS:

Fritt för medlemmar, 50 kr för icke-medlemmar.
Förfriskningar erbjuds till självkostnadspris.

NÄR & VAR:

På KONSTEN onsdag 8 april kl. 18. Begränsat antal.

ANMÄLAN:

Anmälan senast 1 april till info@helsingborgskonstforening.se.
Skriv om du är medlem eller gäst.

Artemisia Gentileschi gick först i lära hos sin far Orazio Gentileschi som var en framstående konstnär. Som ung bestod hennes utbildning av enbart måleri, och det var inte förrän i vuxen ålder som hon lärde sig läsa och skriva. Hennes far var en efterföljare till konstnären Caravaggio,[1] och det var på så vis hon kom i kontakt med barockens dramatik och uttryck vilken är typisk för hennes målningar. Vid endast sjutton års ålder stod hon själv modell för sin första version av Susanna i badet.

Artemisia Gentileschi var också elev hos konstnären Agostino Tassi. När hon var nitton år gammal blev hon våldtagen av Tassi, vilket resulterade i en sju månader lång rättegång. Under denna fick Gentileschi utstå både anklagelser om promiskuitet, ingående gynekologiska undersökningar och tortyr med tumskruvar under sitt vittnesmål för att försäkra sig om att hon talade sanning. Tassi blev slutligen dömd för våldtäkt, men fick bara ett års fängelsestraff. Det var under den här turbulenta tiden som hon målade ett av sina mest berömda verk – Judit dödar Holofernes.

Efter den förödmjukande rättegången gifte sig Gentileschi med målaren Pierantonio Stiattesi. De flyttade 1615 till Florens,[1] där deras dotter Prudentia föddes. Gentileschi hade ett nära samarbete med stadens konstakademi och firade stora framgångar. År 1616 blev hon som första kvinna medlem i Accademia delle Arti del Disegno i Florens med sin mecenat Cosimo II de’ Medici som beskyddare.

Omkring 1620[1] flyttade hon tillbaka till Rom och arbetade åtskilt från sin make, men 1628 slog hon sig slutligen ned i Neapel. Omkring 1640[1] var hon för en kort tid verksam vid Karl I:s hov i England. När inbördeskriget bröt ut 1642 återvände hon till Neapel där hon dog tio år senare.

Omkring 60 av målningar som attribueras till henne finns bevarade.

Gentileschi utförde kraftfulla och lidelsefulla scener, vars psykologiska element träffande stegras till dramatik. I Neapel däremot målade hon, påverkad av den där rådande stränga fromheten, så gott som uteslutande konventionella, sakrala bilder.

I den bloddrypande målningen Judit halshugger Holofernes utnyttjar Gentileschi chiaroscuro (klärobskyr) för att erhålla ett dramatiskt uttryck. Den heroiska änkan Judit håller sin kropp så långt bort från det sprutande blodet som möjligt, medan hon långsamt och med berått mod skär huvudet av Holofernes. Motivet hade ofta skildrats inom bildkonsten, ibland som en allegori över tyrannmord. Men denna målning tycks endast ha varit avsedd som en livfull rekonstruktion av den i den apokryfiska Judits bok berättade historien och som ett virtuost mästerstycke av dramatisk naturalism.