Historien: Konstklubben samlade stadens kulturelit

Några ord om vår historia

history_p1

Helsingborgs första konsthall låg i Slottshagen och uppfördes till den stora utställningen 1903.
Bild: Karl-Erik Anders bildarkiv

Att 60-årsjubilerande (1998) Helsingborgs Konstförening hade en föregångare i Helsingborgs Konstklubb är förmodligen obekant för många av dagens helsingborgare. Sannolikt har det också runnit ur minnet hos de flesta att Helsingborg under 1900-talets första tre decennier faktiskt hade en kommunal konsthall. Den tämligen enkla träbyggnaden – med yttre drag av grekiskt tempel – uppfördes på utställningsområdet i Slottshagen nordost om Kärnan i samband med den stora Konst- och Industriutställningen 1903 och fick stå kvar där till början på 1930-talet.

(Detta som ett apropå till dagens debatt om Vikingsbergs framtid och den eviga frågan om och när staden ska få en konsthall. Mera därom på följande sidor.)
Konstklubben i Helsingborg kom till den 15 oktober 1921 och såg som sin uppgift att ”bli en föreningslänk mellan konstutövare och konstintresserade”. Med det vällovliga syftet att stimulera helsingborgarnas slumrande konstintresse avsåg Konstklubben att arrangera utställningar och soaréer. Verksamheten inleddes i stor stil med en utställning i Konsthallen av närmare 500 tavlor, främst oljemålningar och verk av skånebaserade konstnärer, bl.a. ett 30-tal dukar i dadaistisk anda.

Det blev dessvärre inte mer än denna enda konstutställning i klubbens regi; desto mera tycks man ha inriktat verksamheten på glada tillställningar, konstnärsfester och soaréer med ”högklassiga sång- och musikprogram och med efterföljande dans”, dvs. vad de uppenbart levnadsglada initiativtagarna avsåg med ”god och gedigen nöjeskultur”. En rad kända helsingborgare, målare, musiker och journalister, utgjorde kärnan i Konstklubben.

Vikingsberg

Under många år genomförde Helsingborgs Konstförening sina jurybedömda vårsalonger på Vikingsbergs konstmuseum.
Bild: Karl-Erik Anders bildarkiv

Vi möter här namn som konstnärerna Georg Crona, Eric Cederberg, Albert Abbe, Ester och Hugo Gehlin samt Pär Siegård, redaktörerna Carl Schill (Skånska Socialdemokraten) och Axel Manfred (ÖP), teatermännen Rudolf Wendbladh, Robert Johnsson och Frans Oscar Öberg samt musikerna Gustaf Paulsson och John Fernström – dvs. gräddan av stadens kulturelit i det glada 20-talet. Konstklubben i Helsingborg avsomnade snart och utan vidare åthävor – men väl att märka kom flera av klubbens stöttepelare så småningom att ta nya friska tag och ingå i den ”kärntrupp” som bildade Helsingborgs Konstförening 1938.

Sidney Grahn 1998