STYRELSEN 2024
Staffan Rudner / Bettina Drake af H / Ulf Hedén / Lillemor Löfgren / Peter Berntson / Mary Rudner / Carin Paulin / Peter Berggren / Pia Tham
Helsingborgs konstförening bildades 1938 av en sammanslutning konstnärer och konstvänner för att stimulera konstintresset i staden. Första arrangemang blev en samlingsutställning ovanför Killbergs bokhandel vid Stortorget. Sedan dess har Helsingborgs konstförening på olika sätt verkat för att stimulera konstintresset hos helsingborgarna.
Vi driver sedan april 2023 ett galleri på Karantänen, Norra Hamnen i Helsingborg, där vi visar utställningar lördag och söndag.
Vi är också mycket glada över vårt dansk-svenska samarbete Konst på Kryss, som vi genomför tillsammans med Helsingørs kunstforening.
Konstföreningens historia
Att 80-årsjubilerande (2018) Helsingborgs Konstförening hade en föregångare i Helsingborgs Konstklubb är förmodligen obekant för många av dagens helsingborgare. Sannolikt har det också runnit ur minnet hos de flesta att Helsingborg under 1900-talets första tre decennier faktiskt hade en kommunal konsthall. Den tämligen enkla träbyggnaden – med yttre drag av grekiskt tempel – uppfördes på utställningsområdet i Slottshagen nordost om Kärnan i samband med den stora Konst- och Industriutställningen 1903 och fick stå kvar där till början på 1930-talet.
Konstklubben i Helsingborg kom till den 15 Oktober 1921 och såg som sin uppgift att “bli en föreningslänk mellan konstutövare och konstinstresserade”. Med det vällovliga syftet att stimulera Helsingborgarnas slumrande konstintresse avsåg Konstklubben att arrangera utställningar och soaréer. Verksamheten inleddes i stor stil med en utställning i Konsthallen av närmare 500 tavlor, främst oljemålningar och verk av Skånebaserade konstnärer, bl.a. ett 30-tal dukar i dadaistisk anda.
Det blev dessvärre inte mer än denna enda konstutställning i klubbens regi; desto mera tycks man ha inriktat verksamheten på glada tillställningar, konstnärsfester och soaréer med ”högklassiga sång- och musikprogram och med efterföljande dans”, dvs. vad de uppenbart levnadsglada initiativtagarna avsåg med ”god och gedigen nöjeskultur”. En rad kända helsingborgare, målare, musiker och journalister, utgjorde kärnan i Konstklubben.
Vi möter här namn som konstnärerna Georg Crona, Eric Cederberg, Albert Abbe, Ester och Hugo Gehlin samt Pär Siegård, redaktörerna Carl Schill (Skånska Socialdemokraten) och Axel Manfred (ÖP), teatermännen Rudolf Wendbladh, Robert Johnsson och Frans Oscar Öberg samt musikerna Gustaf Paulsson och John Fernström – dvs. gräddan av stadens kulturelit i det glada 20-talet.
